Engelsk konfekt

Mamma hade med sig en finfin liten present till sin dotter, alltså brallan själv. Amigurumi-mönster till ”Engelsk konfekt” och några mininystan med garner. Det var ett tag sedan jag virkade sist (när jag bodde på Tjärnö hösten 2006), men det sitter i fingrarna. Det är väldigt pilligt och jag har repat upp ett par gånger. Men snart får jag nog grepp om det.

Min moster hade virkat sådana här konfektbitar till min mamma i födelsedagspresent och jag blev lite smågalen i dem.  Nu har jag alltså mitt egna mönster. Hurra!

En gul och rund konfektbit med lakrits i mitten blev precis klar. Ser inte riktigt ut som på bilden, men väldigt nära.

Bilden ovan är tyvärr inte något jag gjort, utan från beskrivningen (svarta fåret).

Syfestivalen

Idag var min mamma, Ludvig och jag i Borås på Syfestival. Det var en ganska liten mässa på Åhaga. Jag hade fått för mig att Svenska Mönster skulle vara där, men det var de inte. Mässan var inte så jättespännande när det gäller sömnad. Mest garner och broderprylar. Men om man ville prova symaskiner fanns de flesta tillverkarna på plats. Det var dessutom ganska skönt att mässan var liten nu när vi hade med oss Ludvig.

Jag handlade lite av Mjukatyger som hade lite rabatter som mässpris. Men något som Mjukatyger inte hade var serviceanda. Det var ju ändå ägaren, Anna, som jag handlade av. Man var tvungen att hojta för att få hjälp trots att de inte hade några andra kunder utan hade fullt upp med att stå och se bistra ut. Bemötandet var svalare än svalt och det kändes mer som om jag besvärade dem med att handla av dem. Dåligt tycker jag. Men, de var väl trötta efter att ha stått på mässan. Jag kanske överdriver, men när jag handlar förväntar jag mig ändå att folk är liiiiite glada och trevliga i alla fall.

Det blev stjärnor i velour, randig jersey och jeansfärgad jersey.

Sedan tömdes alla mina sparpengar (och kommande julklappspengar) och så lite till……

Janome var där så jag fick provsy CoverPro. Demonstratrisen var väldigt informativ och gav mig massa bra tips för att underlätta det mesta. Verkligen guld värt. Mässerbjudandet var att de slängde med bandkantaren (kostar annars 1745:-). Så för nästan samma pris som i England skulle jag kunna få min CP fast med svensk garanti. Eftersom Janome inte får säljas till Sverige från England (är det ens lagligt att strypa tillförseln på detta vis?) var det ju oerhört lockande. Så, efter lite övervägande med maken så slog jag till. Wow! Eller hur?

Andra inköpet gällde ett symaskinsbord som man kan göra nästan osynligt när man fäller ihop det. Mitt symaskinsrum är ju numera Ludvigs sovrum. Soffbordet i vardagsrummet har de flesta av mina plagg tillverkats på. Ajaj för ryggen och mycket kånkande fram och tillbaka med maskiner.

Tro det eller ej. Men detta bord blir 110 cm x 47 cm x 76 cm när man fäller ihop det. Och då får man även plats med två maskiner i det samt massa tillbehör. Amitech heter företaget. Bordet var väldigt dyrt men när jag läst lite på forum mm. är folk förälskade. Min mamma blev lika förälskad som jag och erbjöd sig att ge mig bidrag för att ha råd med bordet i kommande julklapp och födelsedagspresent.

Summa summarum; jag spenderade mer pengar än jag någonsin drömt om att jag skulle göra. Nu sitter jag här och är överlycklig över mina inköp, men det känns lite knasigt att ha spenderat så mycket pengar på en endaste dag (ja, vi la ju förstås mer pengar på vår bil och vår lägenhet). Nu skall jag drömma om varorna som levereras inom kort.