Täcksömmar som dekoration

20141030_539920141028_5449Detta tyget blev en riktig succé hos Tyglycka! Det som är kvar från mässorna skulle komma upp inom kort (idag eller i morgon tror jag), men det är massor mer beställt som är på ingång.

När det är grått, svart och vitt så är det ju enkelt att kombinera med vilken färg man vill. Man kan göra det färgglatt eller dovt, hur man vill helt enkelt.

Jag fick många frågor på mässan kring hur jag gör för att få snygga dekorationssömmar med cover-maskinen. Det var också det som efterfrågades förklaringar till när jag frågade här på bloggen vad ni ville läsa mer om. Så här kommer hur jag gör.
20141028_5438

Först syr jag ihop plagget som vanligt, men jag använder en bredare söm (i detta fall så bred som det går). Detta på grund av att jag vill att täcksömmen skall ligga på lika många lager tyg.

När det är sytt så pressar jag isär sömmen. Det är helt klart värt den extra tiden det tar att pressa. Jag har köpt en lite strykbräda som är till för skjortärmar som jag slänger fram mellan mig och maskinen när det är dags. Så känns själva strykandet inte så jobbigt.20141028_5442

När det är dags att sy ställer jag in maskinen enligt följande:

  • Inställningen för tjocka tyger dvs. 8-6-6-3
  • Diffen är på ca 1 (lite olika, men runt 1)
  • Stygnlängden är 4 (max)

Det viktiga är hur man träffar OL-sömmen. Jag har en Clearview-fot (genomskinlig) som är guld värd i detta läge. Två av nålarna skall vara på OL-sömmen och den tredje skall vara precis utanför. Jag har målat svart streck på bilden på pressarfoten och där ser ni att de två högra nålarna är på sömmen och den vänstra (pilen) är precis utanför.

FAQ: Skall du köra över korsande sömmar eller extra tjocka partier så ta tag i tyget och hjälp till att mata på genom att dra försiktigt.

FAQ: Hamnar du lite snett kan man snabbar komma tillbaka på rätt spår genom att höja pressarfoten när nålarna är nere och vrida tyget rätt igen.

Inlägget är i samarbete med Tyglycka

Annons

Ännu en ap-filt och lite om bandkantning

Passar på att både visa en filt och ge lite tips om bandkantning. Detta gäller främst för täcksömmaskinen CoverPro som jag har. CoverPro är alltså inte en maskin man syr ihop plagg med utan som man kan koppla en bandkantare på eller som man helt enkelt syr snygga fållar och täcksömmar med. Men det där med att få till snygga kantband är inte lätt bara för att man har rätt maskin. Jag har märkt att många når min blogg genom att ha använt söktermer som innehåller CoverPro och kantband och bandkantare. Så lite generella tips på hur man får snygga sömmar med denna maskin följer nedan.

Den nyare versionen på CoverPro (CPX) har ett reglage på framsidan. Man flyttar det till vänster om man har tjocka tyger och till höger för tunna tyger. För att kantbanda har jag nästan alltid reglaget på tjocka tyger. Sedan följer jag anvisningarna som finns på ”fusklappen” som sitter fast på maskinen. Är det smal tvillingsöm rekommenderas 6-4-3 och det är det jag brukar köra på. Ibland kör jag även 4-4-3. Har man bara maskinen rätt inställd med själva bandkantaren på sätt plats brukar det mesta fungera.

De pressarfötter jag har finns i två längder. Se här nedanför på skillnaden för hur de möter bandkantaren. Den till vänster har ca 0,5 cm fram till bandkantaren medan min clearview ligger rak emot. Som ni ser har jag kantband i på ena bilden, men inte på den andra. Kanske inte så pedagogiskt och jämförbart, men ni fattar ändå hoppas jag.

Kör jag 4-vik använder jag pressarfoten till vänster och kör jag 3-vik använder jag pressarfoten till höger. Det har helt enkelt fungerat bästa för mig.

Filten har jag först overlockat kanterna på (med något förhöjd diff). Jag har de två högra nålarna och håller en pincett för att att kunna styra kantbandet. Såhär gör jag alltså med interlock (+4-vik).När jag kantar med interlock har jag stygnlängden på max (4) och diffen på ca 1.

När jag gör 3-vik kör jag numera med den långa clearview-foten samt att jag har mitten och vänster nål. Då behöver jag inte heller passa med pincetten. Men att passa med pincetten ger mig mer kontroll, tycker jag i alla fall. Jag håller hela tiden emot. Vilket i praktikten innebär att så fort jag släpper taget så hamnar nålarna fel på bandet. Fördelen är att jag hela tiden är med och styr. Använder man Clearwiew-foten så kör den ”rätt” av sig själv. Skönt ibland, men man får liksom inte samma möjlighet att småjustera.

Material: Filten är ca 80×80 och ovansidan är av en väldigt tunn interlock jag köpt hos Ixat. Undersidan är mjuk härlig ekologisk velour som jag köpt på A&H. Kantbandet är från JNY (interlock).

I 3-vikens och 4-vikens djungel

Bilden till vänster är ca 1,5 år gammal. Då var jag verkligen amatör gällande CoverPro och hade båda nålarna på kantbandet även på baksidan. Men det gick ju det med.

Gjorde för ett tag sedan en tutorial på hur man kan göra om sin 4-vikande kantbandare till en 3-vikande. Det finns ju även riktiga 3-vikare på ebay som man med lite modifiering kan sätta på sin CoverPro eller dylikt.

Men jag tänkte skriva lite mer om min erfarenheter vikandet emellan.

Att göra om en 4-vikare till 3-vikare gick till en början bara bra för mig. Det blev inga hoppstygn och allt blev snyggt. Men jag har det senaste stött på lite problem och ett och annat hoppstygn har allt smugit sig in. När jag klippte en tunn interlock 3,1 cm och skulle 3-vika den bara det gled, gled och gled. Inget blev bra. Då var i och för sig hoppstygn inget problem, utan kantbandet hamnade fel hela tiden. Det visade sig sedan att jag hade en dålig trådrulle också. Så en del berodde även på det. Men då började jag i alla fall fundera på när det fungerade bäst och när det fungerade sämst. Så detta är vad jag tycker

3-vik

Muddväv och tjockare interlock. Jag älskar 3-vikningen till Stoff&Stils mudd och Jofotex interlock som är lite tjock. Till 3-vik använder jag mitten+vänster nål och har clearview-foten.

4-vik

Tunna och framförallt glidiga interlock-tyger passar bäst med 4-vik tycker jag. Det blir snyggast och eftersom det är 4-vik blir ju baksidan något snyggare. Exempelvis JNY:s tunna och LiandLo:s. Till 4-vik använder jag mitten+höger nål och har korta släden som ingår med kantbandaren. Jag passar kantbandet med en pincett.

Båda

Vissa av JNY:s tunna interlocktyger fungerar nästan lika bra i båda varianterna. Hilcos tunna interlock är guld i båda. Det blir alltid bra, troligtvis eftersom den är ganska sträv. Så sträva, tunna interlocktyger fungerar bra på båda.

Detta är ju mina tankar och vad som fungerar på min maskin. Ni andra tycker säkert helt olika.

Tutorial: 4-vikare till 3-vikare

För länge sedan hittade jag denna tut hos Jubelbarn, men trots att jag haft min CoverPro med kantbandare ganska länge vid det här laget var det inte förrän sent i höstas jag testade det. Det var Renata som visade mig hur hon gjorde 3-vik på en sy-träff. Jag blev väl inte helt överväldigad då, men nu har jag testat igen ett par gånger och jag börjar bli mer och mer förälskad i det. Renata har försökt övertyga mig, men jag har kämpat emot. Nu är jag omvänd, i alla fall när jag syr kläder. Massor med fördelar finns: smalare remsor som sparar tyg, tunnare kantband vilket gör det lättare att sätta knappar mm., man slipper vakta med en pincett, inga hoppstygn…. Ganska stora fördelar med andra ord. Nackdelen är att det blir lite snyggare på filtar, knyband på hjälmmössor mm. med 4-vik tycker jag.

Så här kommer min lilla tutorial. Det enda som behövs är sakerna på bilden ovan.

Remsorna skär jag strax över 3 cm (3,1-3,2 cm)  istället för 4,2 cm.

Jag viker en pappersbit och pillar in längst in och längst ned i bandkantaren (1). Dessutom sätter jag ett hårband  längst bak (2).

Gällande nålarna använder jag vänster och mitten och som pressarfot använder jag den långa clear-viewfoten.

Mina inställningar denna gång var maximal stygnlängd. Diffen var runt 1 och trådspänningen var 6-6-3. När det gäller trådspänningen tycker jag det har fungerat med de flesta varianter. Ibland har jag glömt ändra den från när jag fållat och ändå har det fungerat.

Tänk på att man kan behöva flytta bandkantaren i sidled beroende på tygkvalitet. Kolla så att nålarna träffar rätt även med tyg helt enkelt. Kör man med bara bandet så träffar de ofta lite mer annorlunda än när man har ett tyg att kanta.

Inte en pincett till hjälp så längt ögat kan nå. Denna gång kantade jag med tunn, sträv interlock. En dröm att kanta med, så det var verkligen nedförsbacke hela vägen i mål…

Bilden ovan visar framsida och baksida på en ärm. Mycket snyggt tycker jag. Även om nålarna kanske hamnade lite väl nära kanten. Men det är ju bara att reglera egentligen.

Två helpyjamasar till vänner

De flesta beställningar jag får är av vänner och bekanta och strax efter jul hade vi besök av lite vänner med barn. Vi gick bananas i mitt tygförråd och det blev lite beställningar. Snart är jag färdig med alla plaggen; 3 pyjamasar och en klänning. Här är 2 av pyjamasarna i alla fall.

Detta är ju numera ett väldans klassiskt mönster på modellen på denna blogg och jag älskar den. Storebror här hemma har två stycken och snart skall jag sätta mig ner och sy minst en till. Lillasyster är jag också sugen på att ekipera, men hennes lådor svämmar över av ärvda kläder, så där är ingen egentlig brådska.

Fina lilla detaljen med en rosa knapp på elefantpyjamasen kom beställaren på själv och det liver verkligen upp tycker jag.

Mönster: Grunden är från Ottobre 1/2011 med en del ändringar

Material: Elefanterna är i jersey från Znok och fantastiskogen är även den i jersey, fast 100%ig bomullsjersey vilket ju innebär betydligt mindre strech. Tyget är köpt privat. Knapparna är KAM-knappar

Superroliga att sy, men jag krånglade lite med bandkantningen, igen. Nu har jag dock ÄNTLIGEN fattat vad jag gjort för fel. Jag har haft fel pressarfot. Sedan jag köpte min clearview-fot till maskinen strax innan jul har jag uteslutande använt den, även vid bandkantning. Det var ju vid denna tidpunkt som problemen med kantning började, men det hade jag inte kopplat samman. Det har fungerat fint på tunna tyger, men vid minsta krångel  har det blivit hoppstygn. Såsom när jag kör över sömmar och kantar velourfiltar. Jag har inte ens reflekterat att pressarfoten kunde ha med saken att göra. Men när jag var på sy-träff förra helgen satt jag bredvid duktiga Makrill som inte använde sin clear-view till kantningen, bara till fållningen och täcksömmarna. Då föll alla bitar på plats! Jag har ju hört så mycket gott om clear-view och trots att jag tyckt att den är för lång har jag ändå använt den till kantbandaren. Snacka om att följa grupptryck. Skulle litat på min magkänsla innan så hade jag sluppit en hel del sprättande…

Tutorial: Snyggt avslut på söm i kantband

 

(UPPDATERAT) OBS! Numera gör jag sällan på detta sätt utan gör avslutet endast på ena sidan. Klicka här så förklarar jag!
Detta är ju inga nyheter direkt, men jag tänkte att jag gör en tutorial i alla fall. Det kanske är någon som har glädje av den. När man sätter på kantband mauellt kan man ju göra en rundel och på så sätt slippa skarven. Men kantbandar man med exempelvis en CoverPro går ju inte det. Detta exempel är på en ärm som jag kantat innan jag syr ihop den. Hade jag kört med overlocken hela vägen ut hade det synts en mörkbrun del i ärmslutet, vilket inte hade varit så snyggt. Speciellt när den är kantad med ljust kantband.

Istället gör jag som följer:

1. Jag kör inte rakt ut, utan svänger ut innan jag kommer till kantbandet. Sedan fäster jag kedjan tillbaka i OL-sömmen.

2. Sedan syr jag en raksöm på hushållsmaskinen. Här är den naturvit, vilket inte var så pedagogiskt eftersom den är svår att se. Den hade dessutom hellre kunnat gå ut hela vägen, nu slutar den ett par millimeter in.
3. Sedan vikar jag isär kantbandet på avigan och syr sedan två stickningar, en på varje sida, från rätsidan för att det skall bli snyggast. Därefter klipper jag av kantbandet nära sömmen. På bild nr3 har jag klippt den vänstra flärpen, men inte den högra.

Bilden ovan visar hur det ser ut från rätsidan.

Båttröja med enkelt spund

Mönster: Senaste Ottobre (4/2011), mönstret BabyBasics, fast med kortad ärm, strl 80 extra lång.

Tyg: Jersey, SkeppOhoj, från Liandlo, marin muddväv från Stoff&Stil.

Kommentar: När jag får hem Ottobre i brevlådan brukar jag först slänga upp mönsteröversikten och kolla vad som finns. Denna tröja fastnade jag direkt för. Sonen har ganska stort huvud och ett mönster med lättsytt knappsprund är ju inte helt fel.

Denna gick snabbt att sy. Det blev lite hafsigt, men det är helt mitt eget fel. Jag var trött (det känns som jag skyller på det nästan jämt dock) men ville sy klart den för vår lilla utlfykt till kompisarnas sommarstuga. Men jag är lite arg på mig själv att jag slarvar så fort det är till lilleman, det allra viktigaste. Beställningar är jag supernoga med så de blir nästan alltid superbra.

Det var länge sedan jag använde CPX:n för att kanta med mudd (Stoff&Stils) och jag orkade helt enkelt inte finjustera inställningarna. Sedan mina nyaste insikter (hur viktigt det är att en nål träffar utanför på baksidan för att undvika hoppstygn) har jag inte kört mudd. Men det blev helt OK ändå, trots att jag inte ställde in nålarna ordentligt på detta vis.

Jag ville inte sätta i knappen förrän den var testad på sonen, men det hann vi aldrig med innan avfärd. På första (stora) bilden ser det ganska bra ut ändå, men ibland blir det en liten dragning på axeln (se bild nr.2). Så en knapp sätter jag nog i snart och så får jag nog vara lite noggrannare (piggare?) när jag syr ihop delarna nästa gång. Då tror jag inte heller axeln kommer dra sig lika mykcet.

Omlottbody med min ”vän” CoverPro

Nu blir det ett långt inlägg.

Jag har inte sytt bodys sedan jag bråkade med min CoverPro i förra lägenheten. Men en god vän ville beställa en molnbody (med turkosa moln och rosa kant) till en kompis som fått barn och jag fick en god anledning att ta tjuren vid hornen. Jag vill ju börja sy med kantband igen nu när jag har fått en riktig syhörna efter flytten och får plats med alla maskiner.

Kantband har jag undvikit över huvud taget det senaste, bland annat eftersom jag inte fått det så snyggt som jag velat. Visst, man kan göra kantband ”manuellt” (klicka på länken till Näbbgädda för mycket bra tutorial), men det känns onödigt att lägga ner all den tiden, när jag har en maskin som man kan göra det med (om man bara lär sig hantera den ordentligt).

Denna gång kantade jag interlock med interlock och hade 3-3-3 på trådspänningen, 1 på diffen och 4 på stygnlängden, mittennål + högernål. Jag var noggrann som tusan och vaktade med pincett så att bandet låg rätt. Pressarfotstrycket ökades över sömmar samtidigt som jag höll upp baksidan av pressarfoten. Ett endaste hoppstygn blev det bara på hela plagget, som jag enkelt kunde fästa för hand efteråt.

Nu vill jag helst springa runt till grannarna och leta upp en bebis i strl 62/68 och testa den! Med en gång!

Många timmar tog det att få ihop den. Men jag kan nog halvera tiden nästa gång. Nu var jag överdrivet noggrann. Det tråkigaste är ju för övrigt att skära remsor i exakt 42 mm bredd till kantbandaren samt att sätta fast tryckknapparna.

Mönster och material: Detta är första gången jag testar att göra en omlottbody för övrigt. Detta mönster kom från senaste Ottobre 3/2011 och är gjort i ett enda stycke (armarna för sig dock). Perfekt för att slippa sömmar som kan skava när man är liten bebis. Tygerna är interlock från JNY-design.