Ännu en ap-filt och lite om bandkantning

Passar på att både visa en filt och ge lite tips om bandkantning. Detta gäller främst för täcksömmaskinen CoverPro som jag har. CoverPro är alltså inte en maskin man syr ihop plagg med utan som man kan koppla en bandkantare på eller som man helt enkelt syr snygga fållar och täcksömmar med. Men det där med att få till snygga kantband är inte lätt bara för att man har rätt maskin. Jag har märkt att många når min blogg genom att ha använt söktermer som innehåller CoverPro och kantband och bandkantare. Så lite generella tips på hur man får snygga sömmar med denna maskin följer nedan.

Den nyare versionen på CoverPro (CPX) har ett reglage på framsidan. Man flyttar det till vänster om man har tjocka tyger och till höger för tunna tyger. För att kantbanda har jag nästan alltid reglaget på tjocka tyger. Sedan följer jag anvisningarna som finns på ”fusklappen” som sitter fast på maskinen. Är det smal tvillingsöm rekommenderas 6-4-3 och det är det jag brukar köra på. Ibland kör jag även 4-4-3. Har man bara maskinen rätt inställd med själva bandkantaren på sätt plats brukar det mesta fungera.

De pressarfötter jag har finns i två längder. Se här nedanför på skillnaden för hur de möter bandkantaren. Den till vänster har ca 0,5 cm fram till bandkantaren medan min clearview ligger rak emot. Som ni ser har jag kantband i på ena bilden, men inte på den andra. Kanske inte så pedagogiskt och jämförbart, men ni fattar ändå hoppas jag.

Kör jag 4-vik använder jag pressarfoten till vänster och kör jag 3-vik använder jag pressarfoten till höger. Det har helt enkelt fungerat bästa för mig.

Filten har jag först overlockat kanterna på (med något förhöjd diff). Jag har de två högra nålarna och håller en pincett för att att kunna styra kantbandet. Såhär gör jag alltså med interlock (+4-vik).När jag kantar med interlock har jag stygnlängden på max (4) och diffen på ca 1.

När jag gör 3-vik kör jag numera med den långa clearview-foten samt att jag har mitten och vänster nål. Då behöver jag inte heller passa med pincetten. Men att passa med pincetten ger mig mer kontroll, tycker jag i alla fall. Jag håller hela tiden emot. Vilket i praktikten innebär att så fort jag släpper taget så hamnar nålarna fel på bandet. Fördelen är att jag hela tiden är med och styr. Använder man Clearwiew-foten så kör den ”rätt” av sig själv. Skönt ibland, men man får liksom inte samma möjlighet att småjustera.

Material: Filten är ca 80×80 och ovansidan är av en väldigt tunn interlock jag köpt hos Ixat. Undersidan är mjuk härlig ekologisk velour som jag köpt på A&H. Kantbandet är från JNY (interlock).

I 3-vikens och 4-vikens djungel

Bilden till vänster är ca 1,5 år gammal. Då var jag verkligen amatör gällande CoverPro och hade båda nålarna på kantbandet även på baksidan. Men det gick ju det med.

Gjorde för ett tag sedan en tutorial på hur man kan göra om sin 4-vikande kantbandare till en 3-vikande. Det finns ju även riktiga 3-vikare på ebay som man med lite modifiering kan sätta på sin CoverPro eller dylikt.

Men jag tänkte skriva lite mer om min erfarenheter vikandet emellan.

Att göra om en 4-vikare till 3-vikare gick till en början bara bra för mig. Det blev inga hoppstygn och allt blev snyggt. Men jag har det senaste stött på lite problem och ett och annat hoppstygn har allt smugit sig in. När jag klippte en tunn interlock 3,1 cm och skulle 3-vika den bara det gled, gled och gled. Inget blev bra. Då var i och för sig hoppstygn inget problem, utan kantbandet hamnade fel hela tiden. Det visade sig sedan att jag hade en dålig trådrulle också. Så en del berodde även på det. Men då började jag i alla fall fundera på när det fungerade bäst och när det fungerade sämst. Så detta är vad jag tycker

3-vik

Muddväv och tjockare interlock. Jag älskar 3-vikningen till Stoff&Stils mudd och Jofotex interlock som är lite tjock. Till 3-vik använder jag mitten+vänster nål och har clearview-foten.

4-vik

Tunna och framförallt glidiga interlock-tyger passar bäst med 4-vik tycker jag. Det blir snyggast och eftersom det är 4-vik blir ju baksidan något snyggare. Exempelvis JNY:s tunna och LiandLo:s. Till 4-vik använder jag mitten+höger nål och har korta släden som ingår med kantbandaren. Jag passar kantbandet med en pincett.

Båda

Vissa av JNY:s tunna interlocktyger fungerar nästan lika bra i båda varianterna. Hilcos tunna interlock är guld i båda. Det blir alltid bra, troligtvis eftersom den är ganska sträv. Så sträva, tunna interlocktyger fungerar bra på båda.

Detta är ju mina tankar och vad som fungerar på min maskin. Ni andra tycker säkert helt olika.

Tutorial: 4-vikare till 3-vikare

För länge sedan hittade jag denna tut hos Jubelbarn, men trots att jag haft min CoverPro med kantbandare ganska länge vid det här laget var det inte förrän sent i höstas jag testade det. Det var Renata som visade mig hur hon gjorde 3-vik på en sy-träff. Jag blev väl inte helt överväldigad då, men nu har jag testat igen ett par gånger och jag börjar bli mer och mer förälskad i det. Renata har försökt övertyga mig, men jag har kämpat emot. Nu är jag omvänd, i alla fall när jag syr kläder. Massor med fördelar finns: smalare remsor som sparar tyg, tunnare kantband vilket gör det lättare att sätta knappar mm., man slipper vakta med en pincett, inga hoppstygn…. Ganska stora fördelar med andra ord. Nackdelen är att det blir lite snyggare på filtar, knyband på hjälmmössor mm. med 4-vik tycker jag.

Så här kommer min lilla tutorial. Det enda som behövs är sakerna på bilden ovan.

Remsorna skär jag strax över 3 cm (3,1-3,2 cm)  istället för 4,2 cm.

Jag viker en pappersbit och pillar in längst in och längst ned i bandkantaren (1). Dessutom sätter jag ett hårband  längst bak (2).

Gällande nålarna använder jag vänster och mitten och som pressarfot använder jag den långa clear-viewfoten.

Mina inställningar denna gång var maximal stygnlängd. Diffen var runt 1 och trådspänningen var 6-6-3. När det gäller trådspänningen tycker jag det har fungerat med de flesta varianter. Ibland har jag glömt ändra den från när jag fållat och ändå har det fungerat.

Tänk på att man kan behöva flytta bandkantaren i sidled beroende på tygkvalitet. Kolla så att nålarna träffar rätt även med tyg helt enkelt. Kör man med bara bandet så träffar de ofta lite mer annorlunda än när man har ett tyg att kanta.

Inte en pincett till hjälp så längt ögat kan nå. Denna gång kantade jag med tunn, sträv interlock. En dröm att kanta med, så det var verkligen nedförsbacke hela vägen i mål…

Bilden ovan visar framsida och baksida på en ärm. Mycket snyggt tycker jag. Även om nålarna kanske hamnade lite väl nära kanten. Men det är ju bara att reglera egentligen.

Beställning via Epla

Jag har ju startat en Epla-butik och redan under öppningsdagen kontaktades jag av en tjej som ville ha ett par byxor från butiken. Men inte i den storleken som låg ute, utan i 86/92.

Denna beställning tackade jag gladeligen ja till eftersom jag fick anledning att åka och köpa mer av tyget (och de som läst inlägget såg att jag ”råkade” få med mig lite mer hem).

Mönster: Vanliga mönstret på byxor med påsydda fickor. Från början har jag utgått från Meedom, så har man inget eget byxmönster fungerar det finemang. bara att klippa upp i sidan och sedan ta bort från midjan och bensluten och ersätta med mudd.

Material: Smalspårig manchester från Stoff&Stil. Fickorna är kantade med interlock och det är mudd i midjan och på bensluten.

En liten CoverPro-anmärkning. Tänk på att sänka diffen på tyger utan strech så att inte tyget dras ihop när man syr. Jag vrider ner diffen till ca 0,5 (kör vanligtvis med ca 1). Hög diff drar alltså ihop tyget, medan låg diff håller ut det.

Fickpåsarna overlockar jag oftast med extra bred söm innan jag syr fast dem med avig trippelsöm på CP:n. Då kan sedan alla 3 nålarna få plats på sömmen och det blir inte olika tjocklek på tyglagren på olika ställen beroende på om OL-sömmen är under eller ej. Hänger ni med? På så sätt blir täcksömmen på rätsidan så jämn som möjligt.

Enkelt rött

Så roligt att det blev massa kommentarer igår när jag tiggde efter det. Tack allihopa för att ni tog er tid.

Idag blev det inget spännande klädesplagg som jag visar upp, men ett väldigt användbart. Trots alla underbara mönstrade tyger så blir man ju väldigt mätt på det ibland. Jag känner själv att jag helst vill sy i enkla och stilrena mönster nu eftersom lillemans garderob svämmar över av djungeldjur, fordon, verktyg och annat. Så dessa byxor är verkligen perfekta eftersom jag tidigare har matchat mycket med rött i fråga om kantband och så. Och eftersom jag sydde dem i S&S velour är de helt plötsligt inte så dyra i materialkostnad heller.

Mönster: vanliga byxmönstret med påsydda fickor. Det är en dekorsöm runt fickorna som man ser om man tittar lite noga

Tyg: Velour Stoff&Stil, interlock från Jofotex samt mudd från Stoff&Stil

Jag exprimenterar just nu med den perfekta höjden på muddar. Har kommit fram till att jag nog inte tycker man behöver kunna vika magmudden, men däremot är det väldigt bra om benmuddarna kan vikas för att man skall kunna använda länge. Jag är för övrigt supernöjd med dessa och det blir nog fler av dessa enfärgade varianter.

Och en CoverPro-hypotes: Det känns som om det är lättare att bandkanta med tjockare interlock till velour. Men jag vet inte. Är det någon som känner igen detta? När jag kantade ett par velourbyxor häromdagen med tjockare gick det super. Använde samma velour fast med tunn interlock så blev det pannkaka. Är det CP:ns lynnighet eller kan jag vara något på spåren tror ni?

Tutorial: Snyggt avslut på söm i kantband

 

(UPPDATERAT) OBS! Numera gör jag sällan på detta sätt utan gör avslutet endast på ena sidan. Klicka här så förklarar jag!
Detta är ju inga nyheter direkt, men jag tänkte att jag gör en tutorial i alla fall. Det kanske är någon som har glädje av den. När man sätter på kantband mauellt kan man ju göra en rundel och på så sätt slippa skarven. Men kantbandar man med exempelvis en CoverPro går ju inte det. Detta exempel är på en ärm som jag kantat innan jag syr ihop den. Hade jag kört med overlocken hela vägen ut hade det synts en mörkbrun del i ärmslutet, vilket inte hade varit så snyggt. Speciellt när den är kantad med ljust kantband.

Istället gör jag som följer:

1. Jag kör inte rakt ut, utan svänger ut innan jag kommer till kantbandet. Sedan fäster jag kedjan tillbaka i OL-sömmen.

2. Sedan syr jag en raksöm på hushållsmaskinen. Här är den naturvit, vilket inte var så pedagogiskt eftersom den är svår att se. Den hade dessutom hellre kunnat gå ut hela vägen, nu slutar den ett par millimeter in.
3. Sedan vikar jag isär kantbandet på avigan och syr sedan två stickningar, en på varje sida, från rätsidan för att det skall bli snyggast. Därefter klipper jag av kantbandet nära sömmen. På bild nr3 har jag klippt den vänstra flärpen, men inte den högra.

Bilden ovan visar hur det ser ut från rätsidan.

De där filtarna…

Filtar är ju oerhört populära. Men en nackdel är att de kan vara lite kluriga att sy, framförallt om de är i velour. Jag fick en beställning på en filt med de underbara kaninerna från Ikasyr. Baksidan skulle vara helsvart och den blev i velour. Oj vad jag bråkade med min CoverPro. Den ville inte göra snygga stygn alls till att börja med. Det gick inte att använda mina vanliga inställningar (3-3-3 och 4-4-4) utan jag använde de som rekommenderades för tvillingsöm i tjockt materal (6-4-3) och då gick det helt plötsligt fint. Det lustiga är att de inställningarna i vanliga fall inte alls fungerar för bandkantning av filtar i velour. Men denna gång hade jag ganska tjock interlock till kantband vilket kan ha varit skillnaden.

Mönster: ca 60x 80 cm

Tyg: Kaninjersey från Ikasyr (köpt hos Strömming), velour från Stoff&Stil samt interlock från ?


Tillräckligt lång pyjamas

På bilden är ena sidans muddar dubbelvikta och de andra nedvikta, så den är inte så sned som den ser ut. 

Denna pyjamas påbörjade jag under lördagens syträff och gjorde klart framåt småtimmarna samma dag. Testade för första gången att bandkanta med 3-vik istället för 4-vik. Fick hjälp att göra om bandkantaren till min CoverPro nämligen. Är inte helt vän med det än, men jag skall ratta lite mer på knapparna och testa fler gånger. Använder man tunn interlock som jag oftast gör är 4-vik snyggt det med. Och det är jag grym på nuförtiden. Jag borde sänkt diffen lite mer eftersom den rynkade lite väl mycket i knäppningen. Kantade med mudd från Stoff&Stil så den är ju betydligt strechigare än interlocken såklart. Det gjorde nog att det blev ännu klurigare med inställningarna. Annars är jag supernöjd. Kul modell att sy!

Att hitta hela pyjamasar i större storlekar är svårt. Har bara sett hos Polarn&Pyret och de kostar 299:-. Det är ungefär vad jag själv tar för att sy en sådan, men att sy till sonen är ju bättre för min egen del. Då gör jag ju tiden ”gratis”.  Det är så roligt att sy till egna barnen när det är något de dessutom verkligen behöver.

Mönster: Omgjord variant av Ottobres sparkdräkt i nr. 1/2011 (Vår-numret)

Material: Interlock från MjukaTyger och muddväv från Stoff&Stil samt KAM-knappar från Assuntastore

Favorit-raglan i repris

Förra året sydde jag en närmast identisk sådan här till lilleman. Nu var det dags för en ny. Det var faktiskt pappan i huset som efterfrågade långärmad tröja i velour åt lilleman, och han gillade den gamla. Så vi körde nästan samma igen. Men denna gång med dekor i raglansömmarna med CoverPron. Det blev en hel del hoppstyg (det var fyra lager velour + ol-sömmen som skulle köras över) och sömmen blev tät trots maximal stygnlängd. Jag körde samma inställningar på fållsömmen och den blev däremot supersnygg, så 2 lager velour var ju inga problem. Har inte riktigt fått till inställningarna med täcksömmaskinen när det blir så tjockt som 4 lager velour, men det kommer nog. Det är ju inte så ofta (typ aldrig) som jag syr så.

Tyg: Velour från Mjukatyger, mudd från ?

Mönster: Hopkok av Ottobre och Meedom + lite egna ändringar

 

Båttröja med enkelt spund

Mönster: Senaste Ottobre (4/2011), mönstret BabyBasics, fast med kortad ärm, strl 80 extra lång.

Tyg: Jersey, SkeppOhoj, från Liandlo, marin muddväv från Stoff&Stil.

Kommentar: När jag får hem Ottobre i brevlådan brukar jag först slänga upp mönsteröversikten och kolla vad som finns. Denna tröja fastnade jag direkt för. Ludvig har ganska stort huvud och ett mönster med lättsytt knappsprund är ju inte helt fel.

Denna gick snabbt att sy. Det blev lite hafsigt, men det är helt mitt eget fel. Jag var trött (det känns som jag skyller på det nästan jämt dock) men ville sy klart den för vår lilla utlfykt till kompisarnas sommarstuga. Men jag är lite arg på mig själv att jag slarvar så fort det är till lilleman, det allra viktigaste. Beställningar är jag supernoga med så de blir nästan alltid superbra.

Det var länge sedan jag använde CPX:n för att kanta med mudd (Stoff&Stils) och jag orkade helt enkelt inte finjustera inställningarna. Sedan mina nyaste insikter (hur viktigt det är att en nål träffar utanför på baksidan för att undvika hoppstygn) har jag inte kört mudd. Men det blev helt OK ändå, trots att jag inte ställde in nålarna ordentligt på detta vis.

Jag ville inte sätta i knappen förrän den var testad på Ludvig, men det hann vi aldrig med innan avfärd. På första (stora) bilden ser det ganska bra ut ändå, men ibland blir det en liten dragning på axeln (se bild nr.2). Så en knapp sätter jag nog i snart och så får jag nog vara lite noggrannare (piggare?) när jag syr ihop delarna nästa gång. Då tror jag inte heller axeln kommer dra sig lika mykcet.